Stenar, Laban och mer stenar!

Dagens Geografi-lektion bestod utav stenar. Eftersom jag läst Geologi tidigare i sommar, som jag tyvärr nu har ganska många rester kvar på..., så förstår ni kanske att jag tyckte det var jätteroligt! Jag var även fräck och passade på att lyssna lite extra för att göra klart ett av delprovsmomenten på sommarkursen, vilket gör att jag kanske får 7,5hp registrerat på mig nu. Tihi!

Jag tog i alla fall och fotade stenarna, så här kommer ett litet urval; enjoy!



Detta är en finkorning sandsten.
Håligheterna på den är åverkan av surt regn.



Detta är en lersten, till vänster - det som ser ut som en lerklutt, och lerskiffer, till höger - svarta platta.
Det roliga är att lerstenen kan bli ihoppressad till lerskiffer med tiden vid tillräckligt högt tryck.



Det här är ett Konglomerat.
Det är sammanpressad lera, sand, sten och dylikt som helt enkelt blivit en sammanslagen sten.



Detta är min favorit, också en Konglomerat.
Tyvärr blev skärpan jättedålig.



En kalksten med fossiler av snäckor.
Det är vanligast bland kalkstenar att fossil syns.



Även detta är en kalksten, vilket egentligen är ett föredetta förkalkat "bläckfiskliknande" djur.
Ryggmärgen, den stora ringen i nedre delen, är till och med utmärkt fortfarande.

Efter lektionen så satt vi i alla fall och pysslade med vår Geografiuppgift, där vi ska samla ihop så mycket fakta som möjligt om Madagaskar från kartböcker/ Atlas. Mycket konstig uppgift. Därefter hade vi vår sista religionslektion, buh, och så skyndade jag mig för att hämta Valle. Jag hann vara hemma i 5 minuter med Valle efter handling och dagis innan Laban kom!



Valle hjälpte faktiskt till att plocka fram vatten- och matskål till honom, eftersom han själv var hungrig, och såg även till att han fick sina leksaker. Efter maten så gick vi i alla fall ut på vår första promenad!



Jaja, försök själv ta en bild där både hund och barn står stilla...

Väl ute så stack Laban det första han gjorde, medan jag fortfarande höll upp dörren, och Valle flög efter som en liten vante. Laban hade då sett en katt. Han lyckades ta sig en rejäl bit innan jag kom ikapp, springandes, men mest imponerande var nog att Valle fortfarande höll tempo efter. Visserligen skrek han panikartat "nej, Labaaaan..." med sin absoluta falsett röst, men han ramlade inte. Efter det så höll jag i kopplet, och lät Laban återvänja sig vid oss 2.

På promenad

Efter det gick det riktigt bra, och Valle kunde hålla en bit till! ♥
Dock ser man imman som Valle andades ut här på kortet, kaaaallt!

Men nu har jag i alla fall gjort klart dagens Geologi-uppgift, och sitter bara och väntar på att min kära sambo ska komma hem. Riktigt skönt att få vila igen. Ska nog försöka ta mig för att se på Harry Potter lite till, snart dags för filmen!

Hörs imorgon!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0