Min förebild,

Att ha förebilder kan vara både negativt och positivt. För min del har det främst varit negativt.
Jag har hamnat i en stor torka vad gäller bloggandet, eftersom jag allt för mycket strävat efter att efterlikna min egna blogg-förebild. Det fungerar bara inte för mig att få ett ämne som "borttappade-gympashorts" intressant. Ännu mindre att kunna dra banala liknelser med USA's president, eller världens krig till dem. Jag vet inte om det krävs en enorm kreativitet, eller bara en skruv som är fel fastsatt i hjärnan, för att lyckas, men min förebild kan. Han skulle säkert kunna dra liknelser mellan Valles cykeltur med sin dagiskompis i parken idag, med världsomfattande aktioner. Att allt startade med en 3-åring som cyklade iväg med sin kompis i baksätet på trehjulingen till andra sidan huset(vilket vackert liknade en kidnappning, när mamman desperat sprang runt och letade efter sin kära son och både jag och Robin stod som levande frågetecken), och USA skulle då skicka in hela sin styrka till Sverige för att stoppa den växande ungdomskrimaliteten här.
Nej, det går bara inte för mig att ha den bizarra humorn, utan jag får vackert nöja mig med att läsa om dem i http://ecstasyofgold.blogg.se/ och drömma mig bort en Tisdags förmiddag. Hur underbart hade det inte varit att kunna göra en höna av en fjäder?

Kommentarer
Postat av: Månsson

Värmande ord! =) Tackar ödmjukast!

2010-05-11 @ 23:26:12
URL: http://ecstasyofgold.blogg.se/
Postat av: Robin

hahahahaha du ba fick vääärlderns diss asså david hahahahaha xD

2010-05-11 @ 23:47:12
URL: http://phuntime.blogg.se/
Postat av: Månsson

Haha. All reklam åt mitt håll tänker jag ta som positivt!



Hanna; Din förklaring till TBE-fästingarna var för övrigt mycket underhållande! Haha. Skrattade gott.

2010-05-13 @ 18:47:16
URL: http://ecstasyofgold.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0